Under det senaste a?rhundradet har det dykt upp ma?nga miljo?problem som har lett till att vi idag ma?ste fokusera mer pa? en ha?llbar utveckling av va?ra sta?der.Allt fler ma?nniskor va?ljer att bo i sta?der och da?rfo?r a?r det viktigt fo?r va?r framtid att stadsplaneringen blir sa? ha?llbar som mo?jligt.Denna rapport beskriver och va?rderar 6 olika ha?llbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och va?rderats utifra?n 6 ha?llbarhetsaspekter som anses vara viktiga.Studierna har begra?nsats till ha?llbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ?En ja?mfo?relse av 6 aktuella bo- stadsomra?den i Sverige med uttalad inriktning pa? ha?llbart stadsbyggande? a?r; Transport, Social Ha?llbarhet, Gro?nskande Utomhusmiljo?, Ha?llbara Transporter, Ha?llbart Energisystem, Miljo?anpassade Bosta?der & Lokaler, Ha?llbart Vatten & Avlopp och Ha?llbar A?tervinning. .

I dagens samhĂ€lle Ă€r hĂ„llbar utveckling ett mycket aktuellt Ă€mne som diskuteras sĂ„vĂ€l nationellt som lokalt. Till följd av vĂ€xande klimathot och ökande urbanisering har den hĂ„llbara staden blivit en vision att strĂ€va mot. År 2008 tillsatte regeringen en delegation, Delegationen för hĂ„llbara stĂ€der, med uppgiften att skapa ett forum att verka för hĂ„llbara stĂ€der, samhĂ€llen och tĂ€torter. Regeringsuppdraget slutfördes 2012 och har resulterat i ett antal rapporter och underlag för Sveriges fortsatta arbete mot mer hĂ„llbara stĂ€der. I denna uppsats lĂ€ggs fokus pĂ„ hur vi i Sverige arbetar med att skapa mer hĂ„llbara stĂ€der genom att undersöka vad som framkommit i de rapporter som Delegationen för hĂ„llbara stĂ€ders regeringsuppdrag resulterat i. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ hur arbetet med hĂ„llbar stadsutveckling definieras, vilka omstĂ€llningar som krĂ€vs i samhĂ€llet och hur det fortsatta arbetet ser ut.

Dagens urbaniseringstakt innebÀr att majoriteten av alla svenskar nu bor i stÀder. Detta stÀller stora krav pÄ politiker och tjÀnstemÀn att skapa goda livsmiljöer med hÀnsyn till de tre vÀlkÀnda hÄllbarhetsaspekterna; ekologisk, social och ekonomisk. För att möjliggöra en hÄllbar stadsutveckling gÀller det bland annat att; identifiera vilka problem som aktiviteterna i staden orsakar, sÀtta upp en vision om hur man vill att en mer hÄllbar stad ska se ut, dÀrefter gÀller det att bryta ned visionen i delmÄl som Àr vÀldefinierade och förankrade bland bÄde politiker, tjÀnstemÀn och innevÄnare, sist och slutligen gÀller det att ha en arbetsplan och Àven en strategi för uppföljning om mÄlen nÄs. Arbetet med hÄllbar stadsutveckling fortgÄr hela tiden utifrÄn de rÄdande förutsÀttningarna, det gÄr inte att uppnÄ ett tillstÄnd dÄ allt blivit hÄllbart. Med bakgrund av detta har Regeringen tillsatt Delegationen för hÄllbara stÀder, som Är 2008-2010 delade ut ekonomiskt stöd till investerings- och planeringsprojekt i Sverige med hÄllbarhetsambitioner.

Med utgÄngspunkt i de tre projekten Mitt Gröna Kvarter, HÄllbar Stadsutveckling i KvillebÀcken och KongahÀlla som alla fÄtt ekonomiskt stöd frÄn Delegationen för HÄllbara StÀder har jag studerat vilka upplevelser aktörer inom de berörda projekten har av den interna kommunikationen. Studien berör Àven hur de inblandade uppfattar pÄverkan frÄn den process som det ekonomiska stödprogrammet omfattas av samt vilken pÄverkan den skrivna ansökan har pÄ mottagandet av och arbetet med föreslagna ÄtgÀrder.Genom att stÀlla mitt material frÄgan: Hur upplever aktörerna i de studerade projekten det interna kommunikativa arbetet? har jag avsett att visa hur projektens struktur och arbetssÀtt pÄverkat förutsÀttningarna för en givande kommunikativ process. Mitt empiriska material har lett mig till att identifiera fem slutsatser som Àr Äterkommande och av tongivande betydelse. Jag har kommit fram till att det dÀrför Àr vÀsentligt; att diskussioner innebÀr en lÀroprocess; att det finns möjligheter att bidra pÄ lika villkor; att aktörer kan enas i gemensamma problemformuleringar; att redovisningen av material Àr transparent; att konsekvens i handlingar och kommunikation rÄder..

I den hÀr uppsatsen undersöks begreppen hÄllbar utveckling och social hÄllbarhet i omvandlingen av KvillebÀcken, Göteborg, utifrÄn frÄgorna hur och varför definitionen av begreppen har förÀndrats under projekttiden, frÄn idéstadie till praktik. MÄlet Àr att förstÄ berÀttelsen kring hÄllbarhetsbegreppet i KvillebÀcken. Undersökningen Àr avgrÀnsad till att fokusera pÄ de delprojekt som fÄtt investeringsstöd frÄn Delegationen för HÄllbara StÀder. Studien Àr genomförd tillsammans med Mistra Urban Futures inom följeforskningsprojektet 3K som tittar pÄ tre olika stadsutvecklingsprojekt i VÀstra Götalandsregionen som fÄtt stöd av Delegationen för HÄllbara StÀder. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ innehÄllsanalys av offentliga dokument genomförts. Undersökningen bestÄr Àven av deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer för att skapa en fördjupad förstÄelse för praktiken.

Den politiska mÄlsÀttningen Àr att den svenska rovdjursförvaltningen skall grunda sig pÄ acceptans och förstÄelse för olika sÀrintressen. DÀrför infördes 2010 viltförvaltningsdelegationer i varje lÀn för att skapa regional och lokal förankring. Delegationen bestÄr av olika sÀrintressen som ska besluta i frÄgor som rör riktlinjer för rovdjur och annat vilt. Den hÀr uppsatsen har undersökt Norrbottens-, VÀsterbottens-, JÀmtlands- och Dalarnas lÀns delegationsprotokoll vad gÀller beslutsfattande angÄende björn och lodjur under tidsperioden 2011-2012. Det Àr jakt- och viltvÄrdsintresset, rennÀringen och naturvÄrdsintressets beslutsfattande som har valts ut för granskning pÄ grund av deras olika preferenser.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Vi lever idag i ett samha?lle fullt av obalanser. Det ga?r att se hur ett konsumtionssamha?lle va?xt fram, grundat i en o?kad tillfredsta?llelse o?ver materiella ting. Ett samha?lle som besitter oha?llbara verktyg och ideal fo?r att skapa va?lsta?nd, och i sin tur har negativ pa?verkan pa? miljo?n.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka motstÄndet mot jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan samtatt lokalisera dess ursprung. Detta har vi undersökt med hjÀlp av följandeproblemformuleringar: varför fungerar inte jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan, vad finns det förmotstÄnd och var finns det frÀmsta motstÄndet? Uppsatsens teoretiska ram Àr hÀmtad ifrÄnMichel Foucaults teori om makt och motstÄnd, R. W Connells genusteori och Naila Kabeersteori om empowermentbegreppet. VÄr empiri bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sexgenuspedagoger, en informant som tidigare suttit med i delegationen för jÀmstÀlldhet och föredetta jÀmstÀlldhetsministern Jens Orback.

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjerFörfattare: Patrik MöllhagenProgram: InformatörsprogrammetPeriod: VT12Universitet: Högskolan i GÀvleSyfte: Syftet med uppsatsen var att jÀmföra fyra svenska kommuner av ungefÀr samma storlek och innehÄllet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jÀmföra hur vÀl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet pÄ uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsÀttning specifikt utformade frÄgor. Teori: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr hÀmtade ur Àmnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgÄngspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden frÄn en punkt till en annan, fokus lÀggs pÄ tydlighet som ska underlÀtta för mottagaren att avkoda meddelandet.

Insomni a?r ett stort folkha?lsoproblem da?r Kognitiv beteendeterapi(KBT) har visat sig vara en effektiv behandling ocksa? i form avsja?lvhja?lp. Fo?religgande studie hade till syfte att underso?ka hur ha?llbara resultaten av en behandling med en sja?lvhja?lpsbok a?r o?ver tid och om ett terapeutsto?d 15 minuter i veckan via telefon gav na?gon skillnad fo?r behandlingseffekten. Detta skedde genom en randomiserad,kontrollerad studie da?r 130 deltagare uppfyllde inklusionskriteriernafo?r so?mnsva?righeter.

JÀmstÀlldhet har varit ett prioriterat vÀrdegrundsarbete inom skolvÀsendet sedan skollagen faststÀlldes 1985. LÀroplanen för förskolan (Lpfö -98) och för grundskolan samt förskoleklassen (Lpo -94) förtydligar skolornas skyldigheter och lÀrarnas uppdrag att verka för jÀmstÀlldhet. Trots detta har delegationen för jÀmstÀlldhet i förskolan (SOU 2006:75) och delegationen för jÀmstÀlldhet i skolan (SOU 2009:64) fastslagit att det inte Àr mycket som hÀnt. I denna uppsats redovisas en enkÀtundersökning som har gjorts med 146 lÀrare pÄ 9 skolor inom 3 av 6 skolomrÄden i en medelstor kommun i södra Sverige. LÀrarna var frÄn förskolor, grundskolor Äk F-5 och Äk 6-9 och fick svara pÄ hur de upplever att de har stöd och kunskap i jÀmstÀlldhetsarbetet.

Detta arbete berör hur företag har arbetat med att anpassa sina verksamheter till att klara millenniumskiftet utan att problem uppstÄr. Jag har genomfört undersökningen genom att intervjua fem respondenter frÄn företag som jag anser vara intressanta i sammanhanget.Jag har i undersökningen fokuserat pÄ hur företagen har upprÀttat sina projektplaner för projekten av det hÀr slaget. Som utgÄngspunkt för det hÀr har jag anvÀnt mig utav ett förslag till projektplan som 2000-delegationen har tagit fram och som innefattar Ätta olika faser som de anser vara vÀrdefulla vid ett sÄdant hÀr projekt.De slutsatser som jag har kommit fram till Àr att de medverkande företagen i undersökningen har anvÀnt sig av vÀl fungerande projektplaner, Àven om dessa inte Àr lika omfattande och kompletta som 2000-delegationens förslag. Min bedömning Àr att företagen generellt sett ligger bra till tidsmÀssigt och jag anser att de har goda förutsÀttningar för att klara millenniumskiftets komplikationer..

Social hÄllbarhet Àr ett högaktuellt Àmne. Delegationen för hÄllbara stÀder presenterade Är 2012 sin slutrapport och bara ett Är senare presenterade Malmökommissionen sin slutrapport för ett social hÄllbart Malmö. Syftet med uppsatsen Àr att bredda kunskapen om social konsekvensbeskrivning samt att undersöka dess potentiella effekt pÄ social hÄllbarhet, eftersom det Àr av största vikt att hitta konkreta arbetssÀtt för att uppnÄ ökad social hÄllbarhet. Genom en litteraturstudie undersöks i uppsatsens första del vad begreppet social konsekvensbeskrivning har för bakgrund, varför det föresprÄkas, hur en metod för genomförande skulle kunna se ut samt vilka utmaningar som finns. I uppsatsens andra del studeras tre artiklar som utvÀrderat effekten av att utföra social konsekvensbeskrivning. Litteraturstudiet resulterar i slutsatsen att social konsekvensbeskrivning har stor effekt pÄ social hÄllbarhet, pÄ flera olika sÀtt. Trots att metoden medför en hel del komplexa frÄgor att förhÄlla sig till finns det dÀrmed god anledning att utveckla arbetet med social konsekvensbeskrivning, för att vi tillsammans ska nÄ en mer socialt hÄllbar framtid..

Vårt projektarbete bestod av att ta fram en lättarbetad och automatiserad kabinvagn. Vi har samarbetat med Braathens Malmö Aviation. Problemet med dagens kabinvagnar Ă€r att kabinpersonalen riskerar att få arbetsskador som kostar flygbolagen en del pengar. DĂ€rför har vi dĂ„ tänkt att underlätta för personalen, genom att automatisera kabinvagnarna. Kabinvagnen kommer att ha sektioner som delas upp i rörliga och fasta delar.